“Idrotten behöver en förändring” skrev jag som rubrik på en föreläsning jag skulle hålla i fjol. Jag lyfte upp tre centrala punkter var idrottens ledarskap behöver en klar utveckling för att vara relevant i dagens samhälle. Efter den tråkiga härva vi har fått följa med inom Olympiska kommittén under våren känner jag mig nästan lite genial i vad jag föreläste om för ett år sedan. Nu återanvänder jag mina tankar. Idrotten behöver verkligen en förändring och dessa är enligt mig de avgörande faktorerna för att lyckas:
- Idrottsledarskap måste basera sig på värderingar som följer samhällsutvecklingen
Idrottsverksamheten har länge fungerat som en avlägsen ö från det övriga samhället var man accepterat gammalmodiga värderingar med förklaringen är att ”den som ger sig in i leken skall leken tåla”. Detta är fullständigt ohållbart och hela idrottsverksamheten står i ett vägskäl där det enda alternativet är att välja vägen mot sunda värderingar. Hit hör inte rasism, chauvinism, trakasserier, mobbning, korruption, nepotism eller motsvarande.
2. Idrottsledarskapet behöver mer inkludering
De som idag styr över det finska idrottsfältet ser mycket likadana ut. Det är äldre vita män som krampaktigt håller sig kvar vid makten. Man tvättar sina händer genom att konstatera att det inte finns intresserade kvinnor, mörkhyade, unga eller motsvarande minoritetsgrupper. Ingen frågar sig vad detta egentligen beror på? Svaret är en misslyckad inkludering och speciellt en misslyckad inkludering av makten inom idrotten.
3. Idrotten bör ledas med transparens
Hur fördelas maktpositioner inom idrottsverksamheten? Kan det vara så att kontakter avgör mera än egentlig kompetens då ledarposter delas ut? Vi är fast i ett läge där många beslut baserar sig på gentjänster i stället för det bästa för utvecklingen inom idrotten. Att spjälka upp dessa, tyvärr ofta bästa broder-nätverk, är en utväg från stagnationen.
Jag skulle vilja påstå att landets ledande idrottsorganisation är i blåsväder idag eftersom det brustit på samtliga ovannämnda punkter. Det viktigaste vi kan göra nu är att ta lärdom av vad det var som gjorde att ansvarsfullheten inte förankrades i organisationen och granska riskerna för det samma i vårt eget förbund.
Bästa idrottsledarkollegor; vi behöver verkligen göra mera och bättre för att få en förändring till stånd. Jag förespråkar ett modigt nytänk i ledarskapet där man breddar vyerna och vågar göra en förändring. Det känns säkert obekvämt för många men det är den enda rätta vägen att gå.
Låt oss diskutera mera om hur vi kan utveckla ledarskapet inom idrotten den 17.5.
Henrika Backlund, generalsekreterare, Finlands Svenska Idrott
Blogeissa esitetyt näkökulmat ovat kirjoittajien omia, eivätkä välttämättä vastaa tai edusta Naisjärjestöjen Keskusliiton kantaa.