Finlands Svenska Idrott ja Naisjärjestöjen Keskusliitto rakentavat Hållbar idrott -verkoston, joka tarjoaa vertaistukea, voimaa sekä tasa-arvotyöhön että vastuullisen urheilun tekemiseen. Verkosto tukee urheiluseuroja vastuullisuustyössä, jota Olympiakomitean vastuullisuusohjelma edellyttää.
Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus ovat edelleen haastavia teemoja urheilussa, ja verkoston avulla halutaan ymmärtää työn haasteita paremmin.
– Eräs urheiluliitto tuskaili, että he ovat tehneet niin paljon työtä tasa-arvon eteen, että jos työ ei ala kantamaan hedelmää, he antavat periksi. Urheilussa on valitettavasti edelleen vastarintaa tasa-arvotyölle, joten on ymmärrettävää, että se on raskasta. Sen takia on todella tärkeää saada vertaistukea, jotta voi jakaa muidenkin kanssa arjen haasteita ja saada kannustusta arvokkaan työn jatkamiseen, sanoo Finlands Svenska Idrottin vastuullisuuspäällikkö Tarja Krum.
Verkosto toimii sekä ruotsiksi että suomeksi. Mukaan halutaan saada urheiluseurat ja muut toimijat kielestä riippumatta.
Tasa-arvotyö tapahtuu seuroissa
Kestävän urheilun verkosto kokoontuu vuonna 2023 parin kuukauden välein etäyhteydellä. Tapaamiset alkavat webinaareilla, joiden aiheina ovat mm. antidoping, hyvä hallinto sekä tasa-arvoinen, turvallinen ja ympäristöystävällinen urheilu. Tasa-arvo läpileikkaa verkoston teemat: talouden, johtajuuden ja kestävän kehityksen. Finlands Svenska Idrott on juuri ottanut käyttöön Ekokompassi-ympäristöohjelman.
Vaikka webinaareissa on mahdollisuus jakaa omia ajatuksia luottamuksellisesti, voi mukaan tulla vain kuuntelemaan ja silloin kun itselle sopii. Verkostolle voi esittää toiveita ilmoittautumalla mukaan etukäteen.
– Urheiluseuran arki on monesti aivan erilainen kuin urheilujärjestöjen, ja organisaatioiden välillä voi olla aikamoinen kuilu. Mitä vahvemmin pääsemme kiinni urheilutoimijoiden arkeen, sitä varmemmin tapahtuu muutosta, sanoo Naisjärjestöjen Keskusliiton kehittämispäällikkö Nina Kaipio.
Verkostossa opitaan muilta ja nostetaan esille hyviä käytäntöjä. Monet urheiluseurat tekevät jo nyt edistyksellistä tasa-arvotyötä.
– Tasa-arvotyö tapahtuu seuroissa ruohonjuuritasolla, Kaipio sanoo.
Ytimessä yhdenvertaisuus
Tasa-arvotyö on tuttua kummallekin järjestölle. Naisjärjestöjen Keskusliitto on edistänyt sukupuolten tasa-arvoa urheilussa Tehdään enemmän, tehdään paremmin -hankkeessa, ja Finlands Svenska Idrott voitti juuri Piikkarit-palkinnon tasa-arvotyöstä urheilussa.
– Tässä työssä tarvitaan rajat ylittävää yhteistyötä ja kumppaneita urheilun ulkopuolelta, Krum ja Kaipio sanovat.
Finlands Svenska Idrott on ruotsinkielinen urheilun kattojärjestö, joka varmistaa, että Suomessa on ruotsinkielistä urheilua ja liikuntaa niin ammattilaistasolla, ruohonjuuritasolla kuin kouluissakin. Finlands Svenska Idrottin järjestää ruotsinkielisissä seuroissa urheileville valmennusryhmiä, jotta urheilu-uraan panostaminen olisi mahdollista omalla äidinkielellä. Järjestöllä on 350 jäsenseuraa.
Vaikka Finlands Svenska Idrott on ansioitunut tasa-arvotyössä, saa järjestö myös kritiikkiä siitä, että se keskittyy liikaa yhdenvertaisuuteen. Laki kuitenkin velvoittaa esimerkiksi edistämään lasten oikeuksia.
– Meille sanotaan, että se ei ole ydintoimintaa, vaikka juuri sitähän se on! Palaute kertoo, että tarvitaan vielä lisää asenteiden muuttamista, osaamisen lisäämistä ja koulutusta.
Finlands Svenska Idrott haluaa olla edelläkävijä ja vaikuttaa myös kansainvälisesti. Krum edustaa suomalaista liikunta- ja urheiluliikettä eurooppalaisessa urheilun kattojärjestön ENGSO:n (European Non-Govermental Sportorganisation) tasa-arvokomiteassa, joka panostaa tasa-arvokysymyksiin. ENGSO:ssa on mm. tehty äskettäin tutkimusta sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöihin kuuluvien naisten mahdollisuuksista urheilussa.
Voit ilmoittautua mukaan verkostoon tämän linkin kautta!
Nätverk för hållbar idrott stöder idrottsaktörer
Finlands Svenska Idrott och Centrala Kvinnoförbundet bygger ett nätverk för hållbar idrott som skall erbjuda kamratstöd samt kraft för både jämställdhetsarbete och ansvarsfull idrott. Nätverket stöder idrottsföreningar i deras ansvarsarbete, vilket är en förutsättning i Olympiska kommitténs ansvarsprogram.
Jämställdhet och likabehandling är fortfarande utmanande teman inom idrotten och med hjälp av nätverket är målsättningen att bättre förstå arbetets utmaningar.
– En idrottsorganisation harmade sig över att de arbetat så mycket för jämställdhet, och att om arbetet inte börjar bära frukt så kommer de att ge upp. Tyvärr finns det fortfarande motstånd mot jämställdhetsarbetet inom idrotten, så det är förståeligt att det är betungande och utmanande. Därför är det verkligen viktigt att få kamratstöd, så att man kan dela vardagens utmaningar med andra och få uppmuntran att fortsätta det värdefulla arbetet, säger Finlands Svenska Idrotts hållbarhetschef Tarja Krum.
Nätverket fungerar på både svenska och finska. Vi vill få med aktörer från idrottsföreningar och andra organisationer, oavsett språk.
Jämställdhetsarbetet sker i föreningarna
Det hållbar idrott-nätverket kommer att träffas virtuellt varannan månad under 2023. Mötena inleds med webbinarier, med bl.a ämnen som antidopning, god förvaltning samt jämställd, trygg och miljövänlig idrott. Jämställdhet genomsyrar alla nätverkets teman: ekonomi, ledarskap och hållbar utveckling. Finlands Svenska Idrott har precis implementerat miljöprogrammet Ekokompass i sin verksamhet.
Även om det finns en möjlighet att dela dina egna tankar konfidentiellt i webbinariet, kan du gå med bara för att lyssna och när det passar dig. Du kan uttrycka dina önskemål till nätverket genom att registrera dig i förväg.
– En idrottsförenings vardag är ofta helt annorlunda än idrottsorganisationernas, och det kan vara ganska stora skillnader mellan organisationerna. Ju mer vi kommer åt idrottsaktörernas vardag, mer sannolikt är det att en förändring kommer att ske, säger Nina Kaipio, utvecklingschef för Kvinnoorganisationernas Centralförbund.
I nätverket lär vi oss av andra och lyfter fram god praxis. Många idrottsföreningar bedriver redan ett framåtsträvande jämställdhetsarbete.
– Jämställdhetsarbetet sker på gräsrotsnivå i föreningarna, säger Kaipio
Jämställdhet i grund och botten
Jämställdhetsarbetet är bekant för båda organisationerna. Kvinnoförbunden har främjat jämställdhet inom idrotten i projektet Gör mer, gör bättre (Tehdään enemmän, tehdään paremmin) och Finlands Svenska Idrott har precis vunnit Piikkaritpriset för jämställdhetsarbete inom idrotten.
– Gränsöverskridande samarbete och samarbetspartners utanför idrotten behövs i det här arbetet, säger Krum och Kaipio.
Finlands Svenska Idrott är en svenskspråkig takorganisation för idrotten som ser till att det finns svenskspråkig idrott och fysisk aktivitet i Finland, både på professionell nivå, gräsrotsnivå och i skolor. Via Finlands Svenska Idrotts medlemsförbund ordnas bl.a. träningsgrupper för idrottare från medlemsföreningar, som har som mål att satsa på en idrottskarriär. Finlands Svenska Idrott har sammanlagt 350 medlemsföreningar.
Även om Finlands Svenska Idrott har prisbelönats för sitt jämställdhetsarbete, får organisationen också kritik för att den fokuserar för mycket på jämställdhetsarbete. Men lagen förpliktar alla t.ex. främja barns rättigheter.
– Vi får höra att det inte är en kärnverksamhet fast det är precis vad det är. Feedbacken säger att det behövs ännu mer för att förändra attityder och öka kompetensen på fältet.
Finlands Svenska Idrott vill vara en ledstjärna och även påverka internationellt. Krum representerar den finska idrottsrörelsen i den europeiska idrottsparaplyorganisationen ENGSOs (European Non-Govermental Sportorganisation) jämställdhetskommitté som satsar på jämställdhetsfrågor. ENGSO har t.ex. nyligen genomfört en studie om hbtiq+ kvinnors möjligheter inom idrotten.