I statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken ställer man upp nationella jämställdhetsmål som sträcker sig över valperioden. Kvinnoorganisationernas Centralförbund deltog i en utfrågning om redogörelsen den 17 augusti 2021 och gav respons på sammanfattningen av redogörelsen.
Sammanfattningen av redogörelsen i stort sett lyckad
Sammanfattningen av redogörelsen om jämställdhetspolitiken är i stort sett mycket lyckad. Huvudtemana (icke-diskriminerande samhälle, våld och rätt till personlig integritet, socialt deltagande, ekonomisk jämlikhet, välbefinnande och hälsa, segregering av utbildning, arbetsliv och omsorgsansvar; samt Finland som främjare av jämställdhet och mänskliga rättigheter internationellt) korresponderar väl med de teman som Kvinnoorganisationernas Centralförbund tog upp i sitt utlåtande.
Sammanfattningen av redogörelsen bygger på erkännandet av könsmångfald och intersektionella skillnader, vilket är en särskild förtjänst. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa perspektiv genom hela rapporten och i både nationella och internationella målsättningar.
Internationella avtal ålägger Finland att beakta framför allt kvinnor och minoriteter
Finland är fortfarande ett patriarkalt samhälle, vars maktstrukturer utesluter människor som avviker från normen, särskilt kvinnor och minoriteter – personer med funktionsnedsättning, samer, romer, invandrare, religiösa minoriteter, sexuella minoriteter och könsminoriteter – men också män som inte passar in i normen. Kvinnoorganisationernas Centralförbund anser det vara särskilt nödvändigt att kvinnors rättigheter prioriteras i redogörelsen och att detta perspektiv införs i texten. Både internationella avtal och den nationella lagstiftningen ålägger Finland att ge dessa grupper särskild uppmärksamhet. Att inte nämna kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter i de politiska programmen för jämställdhet skulle vara ett stort beslut som skiljer sig från jämställdhetspolitiken i till exempel Sverige, Frankrike, Mexiko, Kanada och USA.
Viktiga konventioner om mänskliga rättigheter, till exempel FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, dvs. Istanbulkonventionen, och Pekingdeklarationen och dess handlingsprogram förtjänar ett särskilt omnämnande.
Vissa perspektiv saknas fortfarande
Sammanfattningen av redogörelsen om jämställdhetspolitiken väcker många viktiga frågor om jämställdhet för nuet och framtiden. Kvinnoorganisationernas Centralförbund vill lyfta fram några teman som, om de ingick i redogörelsen, skulle öka dess förtjänster.
- När det gäller våld bör man ta hänsyn till så kallat hedersrelaterat våld, till exempel könsstympning och tvångsäktenskap, som verkar öka i Finland. Istället för digitala trakasserier finns det skäl att tala om digitalt våld, för våldet blir inte mindre allvarligt för att det sker på nätet eller via digitala kanaler. När man säkerställer att alla våldsoffer och gärningsmän får hjälp får man inte glömma de barn som har blivit vittnen till våldet. Att förbättra myndigheternas (inkl. polisen, åklagaren) kunskaper om könat våld och hur det identifieras och hur våldsoffret kan bemötas på ett sensitivt sätt bör vara ett centralt mål.
- När det gäller ekonomisk jämlikhet är, utöver inkomstskillnader, även förmögenhetsskillnader och kapitalinkomster mycket könade fenomen. Nivån på grundtryggheten och fattigdomen i barnfamiljer, särskilt familjer med ensamstående föräldrar, är viktiga frågor när det gäller mänskliga rättigheter. Utöver fördelningen av vårdledigheten är tidsanvändningen vanligtvis en stor jämställdhetsfråga.
- Klimatförändringen är en megatrend av vår tid. Eftersom den äger rum i en ojämlik värld är också dess effekter könade. De könade effekterna av klimatförändringen och klimatbeslutens könsbestämda karaktär bör beaktas också i den inhemska politiken, inte bara i internationella jämställdhetsmål.
- Finland bör förbinda sig att följa en feministisk utrikespolitik. Utöver Sverige har Kanada, Frankrike och senast Mexiko redan systematiskt framhävt kvinnornas rättigheter och jämställdheten. Genom en feministisk utrikespolitik kan Finland tydligt framstå som ett av de länder som främjar kvinnors rättigheter och jämställdhet både i hemlandet och internationellt.
Konkreta mål och tydliga indikatorer behövs
Syftet med den jämställdhetspolitiska redogörelsen är att ställa upp nationella jämställdhetsmål som sträcker sig över valperioden. Det är viktigt att dessa mål är så konkreta som möjligt och att tydliga indikatorer införs för dem så att framgången kan utvärderas.
Jämställdhetsmål bör styra åtgärdsprogrammen, där målen kan anknytas till de mest effektiva implementeringsmedlen, målsättningen för varje förvaltningsområde och beredningen av budgeten och lagstiftningen, liksom föreslås i utredningen Jämställd budgetering och bedömning av budgetens könskonsekvenser. Det måste vara möjligt att övervaka hur målen uppnås och garantera de resurser som behövs att uppnå dem i praktiken.
Naisjärjestöjen Keskusliitto – Kvinnoorganisationernas Centralförbund ry
Eva Biaudet Terhi Heinilä
Ordförande Generalsekreterare