Kvinnoorganisationernas Centralförbund firar sin 110-åriga tillvaro tillsammans med sina 69 medlemsorganisationer och deras över 400 000 medlemmar. År 2021 har Kvinnoorganisationernas Centralförbund fler medlemsorganisationer och en större mångfald än någonsin tidigare.
– Uppfattningen om jämställdhet utvidgas och utvecklas hela tiden och vi ställs inför nya utmaningar. Det skapar ett behov av nya organisationer och ständig utveckling av befintliga uppfattningar. För 110 år sedan skulle ingen ha kunnat förutspå att exempelvis digitalt våld kan vara en stor utmaning för jämställdheten, säger Kvinnoorganisationernas Centralförbunds ordförande Eva Biaudet.
Ett aktivt civilsamhälle och aktiva kvinnoorganisationer har också ett egenvärde när det gäller att skapa samhörighet, samarbete, förtroende och resiliens. Kvinnoorganisationernas verksamhet skulle inte vara möjlig utan en värdefull arbetsinsats av otaliga frivilliga.
Kvinnoorganisationernas Centralförbund bar tidigare namnet Finlands Kvinnors Nationalförbund, vars konstituerande möte hölls den 20 maj 1911. Förbundet grundades av sju organisationer: Koulukeittoyhdistys, Suomen Kasvatusopillinen talouskoulu, Finska handarbetets vänner, Finska Kvinnors Gymnastikförbund, Finsk kvinnoförening, Kvinnoförbundet Hemmet och Mariaföreningen.
Idag omfattar medlemskåren bland annat organisationer för olika yrkesgrupper (såsom Finlands sjuksköterskeförbund, Kvinnliga Journalister och Kvinnliga Jurister), politiska kvinnoorganisationer, organisationer specialiserade på antivåldsarbete, hushållsorganisationer, organisationer grundade av invandrade kvinnor, en förening för kvinnor med funktionsnedsättning och kulturföreningar.
Kvinnoorganisationernas arbete har inte förlorat sin betydelse under dessa drygt hundra år. Ställningstaganden i aktuella frågor, sakkunniga utlåtanden för lagberedningen, arbetsgruppsarbete, projektsamarbete och en omfattande informationsspridning ligger i fokus för Kvinnoorganisationernas Centralförbunds påverkansarbete. Förbundet och dess medlemsorganisationer är en uppskattad expert på jämställdhet och dess synpunkter beaktas. Till exempel i det nuvarande regeringsprogrammet ingår många av de mål som Kvinnoorganisationernas Centralförbund arbetar för.
– Vi är stolta och glada över att Kvinnoorganisationernas Centralförbund har vuxit och över att jämställdhetstänket har fått större betydelse i samhället. Jämställdhetsfrågorna syns allt mer till exempel i sociala medier, men någon måste omforma de här frågorna till konkreta krav och driva dem på ett långsiktigt och övergripande sätt. Det gör kvinnoorganisationerna, säger Biaudet.
***
I början arbetade Kvinnoorganisationernas Centralförbund bland annat för kvinnors rätt till förvärvsarbete och gifta kvinnors rättshandlingsförmåga. Under årtiondenas lopp har förbundet arbetat ihärdigt för att förbättra kvinnornas förutsättningar att vara delaktiga i samhället och uppmanat kvinnor att rösta och delta i politiken. Förbundet har kämpat för ett jämställt arbetsliv, vilket bland annat har resulterat i att kvinnor fick rätt att bli prästvigda på 1980-talet.
Trots ett hårt arbete och fina framgångar är vårt samhälle fortfarande inte jämställt. Det finns mycket att göra bland annat när det gäller att bekämpa våld mot kvinnor, ingripa i prostitution och människohandel och förbättra jämställdheten inom arbetslivet och lönesättningen. Finland är ett av de länder i Europa där det förekommer mest våld mot kvinnor. I Finland, som har ansetts vara ett föregångsland inom jämställdhet, är kvinnans euro fortfarande ca 84 cent. I år har Kvinnoorganisationernas Centralförbund därför bland annat fört kampanjen #FinlandUtanKvinnor (#SuomiIlmanNaisia) för att öka uppskattningen för kvinnodominerade branscher och erbjudit sin sakkunskap i ett utlåtande om familjeledighetsreformen. Coronaviruskrisen har drabbat just kvinnodominerade branscher allra hårdast, och kvinnoorganisationernas stöd är oersättligt vid återhämtningen från krisen.
Ett resultatrikt och systematiskt arbete kräver ändå finansiering, så att experterna kan fördjupa sig i problemens primära orsaker och de strukturer som förorsakar och upprätthåller ojämställdhet. Om man kan vara säker på en kontinuerlig finansiering är det möjligt att omsätta grundarbetet i konkreta handlingar som förändrar samhället i en mer jämställd riktning. Kvinnoorganisationerna bör garanteras tillräcklig finansiering. Kvinnoorganisationerna firar sin födelsedag med en fest på Hanaholmen den 24 september 2021. Bland talarna finns bl.a. president Tarja Halonen, tidigare ministern i Sverige Cecilia Malmström, Svenska Kvinnoförbundets viceordförande Ramieza Mahdi, professorn i skådespelarkonst Elina Knihtilä och teaterchefen Maria Sid. Konferencier är Yles Nordenkorrespondent Kirsi Heikel.
Mer information:
Ordförande Eva Biaudet, [email protected], @EvaBiaudet
Generalsekreterare Terhi Heinilä, 040 530 5544, [email protected], @TerhiHeinila
Projektchef Liisa Ketolainen, 044 237 8069, [email protected], @KetolainenL