• Regeringsprogrammet: Regeringen förbinder sig att främja jämställdhet genom att utarbeta ett ambitiöst jämställdhetsprogram, utöka bedömningen av könskonsekvenser i lagstiftningsprojekt och utveckla en könsmedveten budgetering.
• Pedagogiken och utbildningen: Könssegregationen avvecklas på alla stadier och sexualupplysningen, inklusive behandlingen av samtycke, utvecklas.
• Arbetslivet: Löneskillnaderna utjämnas i snabbare takt via ett effektivare likalönsprogram och lönetransparens. Familjeledighetsreformen förs vidare och Finland blir det land där papporna tar ut mest familjeledighet.
• Våldet mot kvinnor bekämpas genom att stifta en lag som förtydligar arbetet mot våld i nära relationer, genom att förstärka våldsoffrens ställning via stödtjänster och genom att säkerställa att det straffrättsliga ansvaret verkställs.
• Välfärden: Reformen av den sociala tryggheten genomförs så att den främjar jämställdhet. Reformens könskonsekvenser bedöms redan under beredningen.
• Idrott, motion och kultur: Statsunderstöden binds till effektiva åtgärder för att bekämpa sexuella trakasserier, och i idrotts- och motionsorganisationernas ledning införs den kvoteringsprincip på 50 procent som rekommenderas av Europeiska kommissionens högnivågrupp.
• Utrikespolitiken: Finland inför en utrikespolitik som främjar jämställdhet och kvinnors rättigheter utgående från mänskliga rättigheter och intersektionalitet (Feminist Foreign Policy) och arbetar för kvinnornas delaktighet i utvecklingssamarbetet och fredsbyggandet i världen, i synnerhet i Ukraina och Afghanistan.

Kvinnoorganisationernas Centralförbund grundades 1911 och är en paraplyorganisation för kvinnoorganisationer som verkar för att främja jämställdhet. Förbundet har 72 medlemsorganisationer med sammanlagt cirka 400 000 medlemmar. Kvinnoorganisationernas Centralförbunds mål för regeringsprogrammet innehåller över 60 konkreta rekommendationer för hur jämställdhet kan främjas i regeringsprogrammet, fördelade över sex innehållsteman.

Nedan presenterar vi målen närmare.

Målen på finska
Målen på engelska

Finland en föregångare inom jämställdhet

Finland är på många sätt ett av de mest jämställda länderna i världen. Jämställdhetsmålen är ändå inte uppnådda här heller, och många jämställdhetsproblem korrigeras, om alls, i snigelfart. Jämställdhet och demokrati är förutsättningar för en hållbar fred, och att förstärka dem är det bästa sättet att stödja stabilitet och fred. Kvinnornas och flickornas mänskliga rättigheter ska tillgodoses till fullo.

• Regeringen förbinder sig att främja jämställdhet mellan könen och att ambitiöst och systematiskt motarbeta all slags diskriminering i hemlandet och internationellt genom att
  • agera antirasistiskt och med beaktande av intersektionalitet i allt beslutsfattande
  • bedöma könskonsekvenserna av åtgärderna i regeringsprogrammet på förhand och i efterhand
  • förbinda sig till och verkställa målen i den jämställdhetspolitiska redogörelsen
  • utarbeta ett ambitiöst jämställdhetsprogram och tilldela det tillräckliga resurser
  • betona jämställdhetsintegrering inom hela statsförvaltningen.

• Jämställdhetslagen totalreformeras med särskild fokus på främjande av jämställdhet, diskrimineringsförbud samt fungerande och tillräckliga tillsyns- och rättsskyddsmetoder.
  • Det utreds på vilka grunder diskriminerings- och jämställdhetsnämnden kan ges rätt att besluta om gottgörelse för diskriminering.
    
• Könskonsekvenserna av alla betydande reformer bedöms så att resultaten påverkar den fortsatta beredningen.
  • Andelen lagförslag för vilka en könskonsekvensbedömning har gjorts höjs till 40 procent före slutet av regeringsperioden
  • Inom varje ministerium utses en ansvarspart för bedömningen av konsekvenserna för människor i allmänhet och särskilt med beaktande av könskonsekvenserna.

• Utvecklingen av en könsmedveten budgetering fortsätter som en del av budgeteringen för hållbar utveckling.
  • Finansministeriet kompletterar budgetanvisningarna med momentspecifika anvisningar för bedömning av könskonsekvenser.
  • Webbplatsen tutkibudjettia.fi förses med en trafikljusmodell över könskonsekvenserna för varje moment och, alltid när det är möjligt, med information om hur finansieringen fördelas mellan könen.

• Finansieringen av jämställdhetsarbetet utökas för att förbättra genomslagskraften.
  • Kvinnoorganisationernas lagstadgade statsbidrag stabiliseras på samma nivå som åren 2020–2022 inom ramen för statsfinanserna för att säkerställa att arbetet fortgår.
  • Finansieringen för jämställdhetsombudsmannen höjs enligt de utökade skyldigheterna och övriga jämställdhetsmyndigheters (jämställdhetsenheten, delegationen för jämställdhetsärenden, Centret för jämställdhetsinformation, diskriminerings- och jämställdhetsnämnden) ställning och resurser förstärks.

• Jämställdhetsdata ska utnyttjas i beslutsfattandet.
  • Man bör systematiskt insamla och utnyttja data som är differentierade enligt kön och andra intersektioner.
  • Könsperspektivet och kvinnornas rättigheter beaktas vid återuppbyggnaden i samband med kriser.

Pedagogiken och utbildningen är könsmedveten på alla stadier

I Finland är utbildningsområdena kraftigt könssegregerade. Indelningen i mans- och kvinnoarbeten till och med förstärks inom vissa branscher. Könssegregationen och könsnormerna inom pedagogiken och utbildningen ska avvecklas genom en könsmedveten småbarnspedagogik, undervisning och högskoleutbildning.

• Utbildningen ska bidra till att avveckla könssegregationen.
  • I lagarna om småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt lagen om fritt bildningsarbete införs ett krav på könsmedveten pedagogik och undervisning.
  • Läromedlen på alla utbildningsstadier genomgår en könskonsekvensbedömning för att säkerställa att böckerna innehåller flera slags människor i olika roller.
  • I synnerhet flickor och kvinnor uppmuntras att välja studier inom naturvetenskap, matematik och teknik.

• Skolornas arbete mot könsrelaterade och sexuella trakasserier, mobbning och våld effektiviseras som en del av arbetet för jämställdhet och likabehandling.
  • Läroanstalternas verksamhet definieras som diskriminering i jämställdhets- och diskrimineringslagen, om läroanstalten inte ingriper i och aktivt hindrar trakasserier (8 d § i jämställdhetslagen och 14 § i diskrimineringslagen).
  • Lärarnas och rektorernas kunskap om hur man identifierar trakasserier förstärks genom fortbildning

• Småbarnspedagogernas, lärarnas och elevhandledarnas kunskaper om jämställdhet på alla stadier säkerställs inom högskoleutbildningen och fortbildningen.
  • Det görs en utredning om jämställdhetsinnehållet i grundutbildningen och fortbildningen för lärare.
  • I utbildningen och fortbildningen införs obligatoriska kurser om jämställdhet och kvinnors rättigheter.
  • Det ordnas obligatoriska utbildningar om skyldigheten till jämställdhetsplanering.

• I skolornas sexualupplysning läggs större fokus vid sexuell självbestämmanderätt och kroppslig integritet, inklusive samtycke.
  • Inom sexualupplysningen bryts normer för sexuella minoriteter och könsminoriteter.
  • Sexualupplysningen utvecklas och förenhetligas i hela landet.

• Ökande depression, ångest och ätstörningar bland flickor ska förebyggas och ingripas så tidigt som möjligt, till exempel genom att förstärka elevhandledningen och tillgången till kurators-och psykologtjänster inom skolhälsovården.

Jämställdheten i arbetslivet ökar också när det gäller löner och ledande poster

Under 10 procent av löntagarna arbetar i yrken med minst 40 procent kvinnor respektive män och minskningen av löneskillnaderna mellan könen har nästan stannat upp vid 16 procent. Segregationen mellan olika branscher ska avvecklas och diskrimineringen i arbetslivet stoppas. Det ska säkerställas att polariseringen inom arbetslivet inte ökar ojämställdheten och att de obefogade löneskillnaderna utjämnas i snabbare takt. En jämnare fördelning av omsorgsansvaret och en god arbetshälsa ska främjas.

• Familjeledighetsreformen genomförs med höga ambitioner så att Finland blir det land där papporna tar ut mest familjeledighet.
  • Det ställs upp numeriska mål för kvinnors och mäns användning av familjeledigheter och dessa bedöms i slutet av regeringsperioden och åtgärder vidtas tills omsorgsansvaret fördelas jämnt.
  • Namnet på moderskapsförpackningen förenhetligas med familjeledighetsreformens könsneutrala terminologi.
    
• Diskriminering vid graviditet och familjeledighet förhindras och samordningen av arbete och familj underlättas genom att
  • förbättra uppsägningsskyddet för den som återvänder från en familjeledighet
  • precisera arbetslagstiftningen så att användningen av graviditets- och familjeledigheter inte har en negativ inverkan på förnyandet av ett tidsbundet anställningsförhållande
  • eftersträva en jämnare fördelning av kostnaderna för föräldraskap
  • stödja umgängesföräldrar bl.a. genom att ge deras partner rätt till tillfällig vårdledighet.

• Reformen av familje- och vårdledigheterna förs vidare.
  • En reform av hemvårdsstödet inleds.
  • Könskonsekvenserna av att vara ledig för vård av anhörig bedöms och vid behov vidtas åtgärder tills omsorgsansvaret fördelas jämnt, och det säkerställs att närståendevårdare får bättre ersättning för sitt arbete.
  • Grunderna för föräldradagpenningen ändras så att personen kan välja om den ska uträknas enligt årsinkomsten eller inkomsten under föregående beskattningsperiod.

• Utjämningen av de obefogade löneskillnaderna försnabbas genom ett omstrukturerat och mer effektivt likalönsprogram.
  • Ett numeriskt mål för utjämningen av löneskillnaderna uppställs.
  • Lönetransparensen förbättras genom att förstärka jämställdhetslagens bestämmelser om att personalen, representanter för personalen och anställda som misstänker diskriminering har rätt att få information om lönerna.
  • En övergripande lagstiftning om lönetransparens inom EU ska främjas.
  • I jämställdhetslagen införs en definition av likvärdigt arbete och det införs en metod för jämförelse av arbetets kravnivå inom olika branscher och i olika arbets- och tjänstekollektivavtal.
  • Bestämmelserna om lönekartläggning utvecklas, så att de omfattar hela personalen inom en organisation oberoende av kollektivavtal och gäller de olika delarna av lönen istället för genomsnittslöner.
  • Gränsen på 30 anställda i jämställdhetslagen och diskrimineringslagen sänks.

• Sysselsättning och lika lön för invandrarkvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor inom andra minoriteter bör främjas på alla plan.
  • Eurons värde för kvinnor med funktionsnedsättning och invandrarkvinnor utreds.
  • Mångfalden ska beaktas vid rekrytering via anonym rekrytering och mångfaldsklausuler i arbetsplatsannonser.
  • Integrationslagen verkställs med särskild betoning på tjänster för personer utanför arbetskraften.

• Ett åtgärdsprogram för jämställda pensioner inleds.
  
• Det införs en permanent struktur för avveckling av könssegregationen i olika branscher, såväl inom utbildningen som i arbetslivet.
  
• Icke-diskriminering ska främjas och sexuella trakasserier ingripas effektivt på arbetsplatser.
  • Det görs obligatoriskt att ta upp sexuella trakasserier i jämställdhetsplaner och handlingsprogram för arbetarskyddet.
  • Arbetarskyddslagen ändras så att arbetsgivarens skyldighet att förebygga och ingripa i trakasserier, sexuella trakasserier och osakligt beteende skärps och lagen kompletteras med en skyldighet för arbetsgivare att säkerställa att trakasserier och annat osakligt beteende upphör omedelbart. Försummelse av denna skyldighet görs straffbart och klassas som en arbetarskyddsförseelse.

• Arbetshälsan inom kvinnodominerade branscher ska säkerställas.
  • Förebyggande av psykosocial belastning införs i lagen om företagshälsovård och arbetarskyddslagen och det utreds hur stöd för den psykiska hälsan kunde ingå i den lagstadgade företagshälsovården.
  • En trepartsarbetsgrupp utses för att föreslå lagreformer och ny praxis för att minska diskriminering och övrigt psykiskt våld i arbetslivet i samråd med jämställdhets-, likabehandlings- och familjeorganisationer.
    
• Andelen kvinnor i de börsnoterade bolagens styrelser höjs till 40 procent genom könskvotering.

Våldet mot kvinnor måste upphöra

Finland har den tvivelaktiga äran att vara det EU-land där det förekommer näst mest våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor ska ingripas effektivt och lågtröskelstödtjänster för alla som blivit utsatta för våld garanteras. Finland ska bli en föregångare i arbetet mot våld mot kvinnor.

• Arbetet mot våld mot kvinnor förs vidare.
  • Planen för genomförandet av Istanbulkonventionen tilldelas tillräckliga resurser och verkställandet följs upp, mäts och utvärderas.
  • Justitieministeriets program för bekämpning av våld mot kvinnor och arbetsgruppen för detta fortsätter.
  • Det sektorsövergripande arbetet för att förhindra att kvinnor dödas av sin partner effektiviseras.
  • Det ska observeras och bedömas hur mandatet som rapportör om våld mot kvinnor bör vidareutvecklas. Tillräcklig finansiering ska säkerställas.

• Det stiftas en lag som förtydligar arbetet för förebyggande av våld i nära relationer.
  • Lagen förtydligar kommunernas, regionernas och statsförvaltningens samarbete, roller och ansvar vid förebyggandet av våld i nära relationer och våld mot kvinnor.
  • Det sektorövergripande samarbetet tryggas genom att definiera formerna för samarbetet, de nödvändiga aktörerna, olika organs uppgifter samt ansvarsfördelningen vid förebyggande av våld.

• Totalreformen av lagstiftningen om sexualbrott verkställs effektivt.
  • Poliser, åklagare, domare och övriga som verkställer lagen får utbildning om innehållet i den nya lagen och om olika former av våld mot kvinnor och om hur våldet kan identifieras.

• Polisens och rättsväsendets resurser för utredning av allvarliga brott, såsom våld mot kvinnor, tryggas.
  • Polisen utreder allt våld mot kvinnor utan dröjsmål och omsorgsfullt överallt i Finland.
  • Det säkerställs att polisen har kunskap om våld mot kvinnor, sexuellt våld, digitalt våld och människohandel genom att i förundersökningslagen fastställa att undersökningen ska göras av undersökningsledare och utredare som är särskilt förtrogna med denna uppgift.
  • Det utreds om det är möjligt att stifta en lag om i vilken prioritetsordning misstänkta brott ska utredas.

• Resurserna för tjänster för våldsoffer utökas systematiskt.
  • Antalet platser på skyddshem och deras tillgänglighet utökas i enlighet med Europarådets rekommendationer.
  • Det garanteras att skyddshemmens tjänster är tillgängliga.
  • Seri-stödcentrens regionala utbredning utökas, THL:s finansiering för koordineringen tryggas och tiden för att söka hjälp förlängs till ett halvt år.
  • Den mångprofessionella MARAK-handlingsmodellen för riskbedömning och stöd vid våld i parrelationer bör göras lagstadgad och införas i hela landet.
  • Barnahus-projektet, som koordinerar stödet för barn som utsätts för våld, bör göras permanent och garanteras finansiering.
  • Var och som behöver det garanteras en bostad efter perioden på skyddshem t.ex. genom en skyldighet i avtalen om markanvändning, boende och trafik.
  • Finansieringen för organisationer som arbetar mot våld garanteras.

• Möjligheten till förlikning efter våld mot kvinnor mot kvinnor och våld i nära relationer utesluts genom lagstiftning.

• De försvårande omständigheterna enligt Istanbulkonventionen införs som skärpningsgrunder i strafflagen.

• Ett ambitiöst genomförande av direktivet mot våld mot kvinnor inom hela EU ska främjas.

• Ingripande mot hatretorik och digitalt våld ska effektiviseras.
  • Hatretorik blir straffbart på EU-nivå.
  • Ansvaret för förmedlare av internettjänster att bekämpa könsrelaterad hatretorik och trakasserier på EU-nivå och i Finland utökas.
  • Riktade trakasserier kriminaliseras i strafflagen.
  • Forskningen och myndigheternas medvetenhet om näthat utökas och resurser inriktas på bekämpning av näthat.
  • Det utvecklas en handlingsmodell för att stödja personer att upphöra med näthat.
    
• Arbetet mot och identifieringen av hedersrelaterat våld effektiviseras.
  • Tvångsäktenskap kriminaliseras via en särskild paragraf i strafflagen och det görs möjligt att ogiltigförklara tvångsäktenskap.
  • Det utvecklas en nationell, regional och kommunal handlingsmodell för arbetet och tjänsterna mot könsstympning, det säkerställs att lagstiftningen är ändamålsenlig och finansieringen för arbetet mot könsstympning tryggas.

• Arbetet mot människohandel effektiviseras med beaktande av dess könskonsekvenser och offer för människohandel ges bättre status och stöd.
  • Det utarbetas ett handlingsprogram för arbetet mot människohandel och reserveras tillräckliga personresurser för samordningen av det.
  • Kompetensen koncentreras inom välfärdsområdena för att identifiera och hjälpa offer för människohandel och förstärka social- och hälsovårdspersonalens professionella stöd i klientarbetet.
  • Offer för människohandel erbjuds ett tryggt stödboende, vid behov via lagstiftning på skyddshem.
  • Polisens nationella utredningsgrupp för människohandel görs permanent.
  • Arbetskraftsinvandrare i sårbar ställning garanteras stöd för anpassningen till landet via lagstiftning.
  • Behoven av ändringar i strafflagstiftningen och straffprocesslagstiftningen utreds och vid behov vidtas åtgärder för att effektivisera bekämpningen av människohandel och brott med anknytning till människohandel.
    
• Det säkerställs via lagstiftning att myndigheterna utbyter information och på eget initiativ delar med sig av information om våld mot kvinnor och människohandel.
  • Funktionsnedsättning bör inte längre vara en sekretessbelagd uppgift i polisens register, så att man kan få information om hur allmänt våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är.

• I villkoren för att få uppehållstillstånd läggs större vikt vid våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
  • Offer för människohandel kan beviljas uppehållstillstånd på grund av utsatt ställning istället för på grund av särskilt utsatt ställning.
    
• Sexköp kriminaliseras liksom i övriga nordiska länder och personer erbjuds stöd för att upphöra med prostitution.

• Ledningen av arbetet med kvinnliga fångar utvecklas och systematiseras.
  • Tjänsterna för kvinnor förbättras i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster, mentalvårdsarbete och ingripande i sexuellt våld, prostitution och människohandel.
    
• Gärningspersoner erbjuds program för att upphöra med och förebygga könsrelaterat våld.

Kvinnornas välbefinnande är en jämställdhetsfråga

Det finns skillnader mellan könen i fråga om välbefinnande samt behov och användning av tjänster. Kvinnornas välbefinnande och sexuella hälsa främjas och det säkerställs att vårt system för social trygghet bidrar till jämställdhet.

• Det säkerställs att reformen av den sociala tryggheten planeras och genomförs utifrån människornas behov och att reformen främjar jämställdhet med hänsyn till intersektionalitet.
  • Reformens könskonsekvenser bedöms redan vid beredningen och resultaten beaktas i den fortsatta beredningen och genomförandet av reformen.
  • I fråga om begreppen individbaserad och hushåll säkerställs det att den sociala tryggheten utvecklas på ett sätt som förbättrar jämställdheten och kvinnornas ställning. Begreppet hushåll granskas kritiskt i samband med reformen.
  • I utvecklingsarbetet beaktas barn som bor växelvis hos vardera föräldern.

• I finansieringsförhandlingarna styrs välfärdsområdena att
  • organisera både sitt personalpolitiska och sitt operativa arbete för jämställdhet och likabehandling
  • säkerställa genom strategier, budgetar och funktionella jämställdhetsprogram att jämställdheten uppfylls och att tjänsterna beaktar behoven hos många slags kvinnor
  • utbilda förtroendevalda och myndigheter att verkställa arbetet för jämställdhet och likabehandling.

• Abortlagen genomgår en totalreform så att den gravidas självbestämmanderätt förstärks ytterligare, med hänvisning till mänskliga rättigheter.
  
• Det säkerställs att social- och hälsovårdstjänsterna är tillgängliga och har lämplig utrustning, bland annat för cancerscreening.

• Vårdskulden efter coronapandemin avbetas på ett könsmedvetet sätt.
  • Särskild fokus läggs vid psykisk hälsa och ungdomars och kvinnors välbefinnande och psykiska ohälsa.

• Alla ungdomar under 25 år erbjuds avgiftsfria preventivmedel i hela landet.
  
• Det säkerställs att Finlands lagstiftning tillgodoser de mänskliga rättigheterna för transpersoner och personer med intersexvariationer.
  • Personer över 15 år får rätt att få sin könstillhörighet fastställd juridiskt i enlighet med medborgarinitiativet Oikeus olla – Rätt att vara.
  • ”Omvändelseterapi” förbjuds.
  • När det gäller barn med intersexvariationer förbjuds icke-brådskande, medicinskt icke-nödvändiga kroppsformande ingrepp i den tidiga barndomen.
  • Ett regnbågspolitiskt handlingsprogram utarbetas och verkställs.
    
• Mervärdesskatten på menstruations- och inkontinensskydd sänks till den reducerade skattesatsen på 10 procent i likhet med andra produkter som är nödvändiga för hälsan.

• Det säkerställs att den gynekologiska vården håller hög kvalitet och är tillgänglig som en offentlig tjänst i hela landet.
  • Gynekologiska sjukdomar och syndrom, såsom endometrios, adenomyos, PCOS och vulvodyni, garanteras nationellt enhetliga och fungerande vårdstigar och Rekommendationer för god medicinsk praxis.

Jämställdhet inom motion, idrott och kultur

Sexuella trakasserier är fortsättningsvis alltför vanliga inom kultursektorn och inom motion och idrott, och finansieringen till verksamhet för kvinnor utgör en bråkdel av finansieringen till verksamhet för män. Särskild vikt ska läggas vid jämställdhet inom beslutsfattandet och resursfördelningen inom idrott, motion och kultur samt vid bekämpning av sexuella trakasserier och våld inom dessa områden.

• Det säkerställs att ett villkor för att få statsbidrag är att idrotten, motionen och kulturen samt aktörerna inom dessa områden förbinder sig att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, sexuella trakasserier och annat osakligt beteende.
  • Det förutsätts systematiska åtgärder och uppföljning av bekämpningen av våld och trakasserier samt att åtgärderna styrs och övervakas årligen.
  • Särskild vikt fästs vid att i synnerhet barn och unga inte utsätts för osund maktutövning av tränare och ledare.

• När idrottsorganisationer och motionsfrämjande sammanslutningar beviljas statsunderstöd läggs större vikt vid jämställdhetsmålen och övervakningen av kriterierna för ansvarsfullhet.
  • Det införs en kvoteringsprincip på 50 procent för kvinnor inom den förtroendevalda ledningen, träningsledningen och den operativa ledningen i idrottsorganisationer och motionsfrämjande sammanslutningar i enlighet med rekommendationerna från Europeiska kommissionens högnivågrupp för jämställdhet i idrott och den modell som tillämpas i Sverige. Situationen följs upp systematiskt varje år.

• Jämställdheten inom motion och idrott främjas i enlighet med de rekommendationer som Europeiska kommissionens högnivågrupp för idrott gav 2022.
  
• Idrottsorganisationer som åtnjuter statsunderstöd förutsätts ha en jämställd praxis för löner och landslagsersättningar. Resurserna för motion och idrott fördelas jämnt till kvinnor och flickor på olika nivåer inom motion och idrott.
  
• Jämställdhet mellan könen utgör ett centralt kriterium för statsunderstöd för byggande av idrottsplatser och andra anläggningar för motion och idrott i enlighet med riktningsdokumentet Liikuntapaikkarakentamisen suunta.

• Det skapas stödstrukturer för elitidrottare som återvänder efter en graviditet.

• Det säkerställs att jämställdhetsperspektivet beaktas i verkställandet av de etiska anvisningarna för kultursektorn.

• Det förutsätts, vid behov genom lagstiftning, att de aktörer som fördelar offentliga medel inom filmbranschen samt kulturen och konsten främjar jämställdhet och
  • fördelar finansieringen jämställt
  • följer öppna kriterier för beslutsfattande och uppvisar transparent och enhetlig statistik över hur finansieringen fördelas mellan kön och genrer
  • kräver att även de som tar emot medel agerar jämställt och ansvarsfullt.

Jämställdhet, kvinnor och flickor i fokus för människorätts-, utvecklings- och säkerhetspolitiken

Jämställdheten har stor betydelse för uppbyggnaden av en omfattande säkerhet och demokrati.  Finland förbinder sig att systematiskt främja jämställdhet samt kvinnors och flickors rättigheter i världen. Det ska säkerställas att kvinnor och flickor utgör en central del av människorätts-, utvecklings-och säkerhetspolitiken och utarbetandet av den

• Finland förbinder sig att systematiskt främja jämställdhet samt kvinnors och flickors rättigheter i världen
  • genom att införa en utrikespolitik som främjar jämställdhet och kvinnors rättigheter utgående från mänskliga rättigheter och intersektionalitet (Feminist Foreign Policy, FFP) enligt rekommendationerna från Delegationen för internationella människorättsärenden, som lyder under utrikesministeriet. För detta utarbetas en strategi med mål, uppföljningssystem och rapportering.
  • genom att grunda en samordnande enhet för jämställdhetspolitik vid utrikesministeriet och utse kontaktpersoner för jämställdhet vid Finlands beskickningar.
    
• Hotet från anti-genusrörelsen, som motarbetar mänskliga rättigheter och jämställdhet, bemöts målmedvetet inom Finlands utrikes-, EU- och inrikespolitik genom att systematiskt stödja kvinnors rättigheter, sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter samt sexuella minoriteters, könsminoriteters och andra minoriteters rättigheter.

• Regeringen bör främja verkställandet av FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet i konfliktområden, till exempel i Afghanistan och Iran, samt det regionala 1325-handlingsprogrammet för att bemöta situationen i Ukraina.

• Arbete för kvinnors och flickors ställning och rättigheter utgör huvudmålet för utvecklingspolitiken.
  • Finland inför jämställdhet som ett huvudsyfte eller betydande delsyfte i minst 85 procent av alla nya utvecklingsprogram inom denna regeringsperiod och fördubblar andelen projekt där jämställdhet utgör huvudsyftet.
  • I övriga program krävs en bedömning av könskonsekvenserna.
    
• Könsrelaterade konsekvenser och jämställdhet beaktas vid förebyggande och bekämpning av klimatförändringen samt vid verkställandet av Agenda 2030-målen såväl i Finland som i hela världen.
  • Den nationella klimat- och energipolitiken jämställdhetsintegreras.

• En företagsansvarslag införs för att säkerställa att finländska företag respekterar de mänskliga rättigheterna överallt i världen.
  • I lagen bör kvinnors och flickors mänskliga rättigheter beaktas intersektionellt.

• Kvinnliga människorättsförsvarare understöds.
  
• Sexuella trakasserier och våld mot kvinnor inom Försvarsmakten och krishanteringen bekämpas effektivt.
  • Minskning av de sexuella trakasserierna införs i Försvarsmaktens resultatmål.

• Det införs strategier för att stödja frivilliga kvinnor att avancera till ledande poster inom Försvarsmakten, krishanteringen, gränssäkerheten, räddningstjänsten, tullen och andra områden inom den övergripande säkerheten.
  • Andelen kvinnor bland fredsbevararna utökas till 15 procent och bland de militära observatörerna till 25 procent senast 2028.
  • Kvinnor i reserven ges bättre möjligheter att delta i militära krishanteringsuppdrag.